I never thought I'd say I'm fine without you..

Sitter och kikar nu, roligt att skriva av sig någonstans där ingen är och kollar endå..

Huuah, mycket saker som händer, mitt liv har gått bakåt snarare än framåt, bor hos morsan igen och har grabben varannan vecka. Det blev inte som planerat alltså, men det är ju den trista delen av de hela...

Nu har jag ju en underbar son att ta hand om utan att behöva känna att man inte räcker till, ge 100% en vecka, men sen kommer dagarna då han är borta, då undrar man vafan man ska ta sig till, han är ju allt jag har.. <3

Fattar inte varför man va så rädd att bli själv egentligen, men det har slitit på en asså, det har de. Skulle ljuga om jag sa att det känns bra att de blev som de blev, för det gör de inte.. Men är glad att jag har chansen att göra det till något bättre, och det kanske är ett gott tecken iaf.. :)


Skolan börjar på måndag, det är sista året nu, började skriva här när jag började ettan.. Så två år sen, tänk vad livet kan ändras fort..

Får väl se om man ramlar in här nått mer, det märks väl om inte annat.. Nu ska jag ta pojken och åka iväg och fira Charlie..


/p


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0